Här kan du läsa blogginlägget som preses Leni von Bonsdorff skrev för SoFi – Science Advice Initiative of Finland – som är landets fyra vetenskapsakademiers gemensamma utvecklingsprojekt 2019-2021 rörande vetenskapsbaserad rådgivning.
Finland har i snart två decennier delat ut det prestigfyllda Millenniumpriset för teknologi till innovationer som gynnar mänskligheten. Många av dessa innovationer har en kommersiell användning, endel i vardaglig användning såsom led-lampor och internet och andra till stöd för vidare forskning och som applikationer för experter. Till den senare kategorin hör priset som i år delades ut till forskarna och professorerna Shankar Balabubramanian och David Klenerman från Storbritannien. Priset gällde upptäckten om hur DNA kan sekvenserars snabbt och kostnadseffektivt med en metod som kallas Next Generation Sequencing (NGS). Innovationen har sitt ursprung i deras samarbete och forskning inom ramen för statsfinansierade forskningsprojekt vid universitet i Cambridge. För att kunna utveckla metoden vidare, grundade de ett företag som växte och senare köptes upp av ett större företag Illumina. Idag anses metoden banbrytande för den globala biologiska och biomedicinska forskningen, har bidragit till utveckligen av nya applikationer och används allmänt inom hälsovård och diagnostik. Som ett aktuellt exempel används tekniken dagligen för att undersöka de olika varianterna av coronaviruset och kan på så sätt snabbt få fram viktig information om hur viruset sprids och ge signaler om förändringar i virusets arvsanlag som behövs för att kunna bekämpa pandemin.
Pristagarnas framgångssaga är ett utmärkt exempel på hur forskning som startat vid ett universitet kan förädlas inom ett företag och leda till ett lyckat affärskoncept, och i fråga om NGS på en global nivå. Hur kan vi då lyckas nå liknande vinnande koncept i framtiden som gynnar oss både lokalt och globalt? Den här frågan dryftades nyligen vid en sammankomst för de två tekniska vetenskapsakademierna i vårt land, Teknillisten Tieteiden Akatemia och Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland. Vi utgick ifrån temat för årets Millenniumpris för teknologi, och fick höra ett direkt inlägg på distans av den ena vinnaren, professor Balasubramanian. Han betonde i sitt framförande vikten av god grundforskning och tillräckligt med statsfinansiering för forskningen. Också tvärvetenskapligt samarbete var en avgörande del av framgången: att jobba utanför avdelningsgränserna och söka sig till personer med annan expertis än man själv har. Docent Peter Hackman från Folhälsans forskningscentrum gav oss en inblick i hur NGS tekniken kan tillämpas och användas bland annat för diagnostik av ovanliga sjukdomar. Även om forskningen görs för hälsovetenskaperna, nämnde han behovet av personer i gruppen som kan analysera och bearbeta stora mängder data, s.k. bioinformatiker. Inom livsmedelsindustrin finns också ett stort behov av bredare grundforskning och ett större samarbete mellan olika kunskapsområden. Ansvarig forskare Päivi Myllärinen från Valio beskrev det omfattande område som hennes företag jobbar med. För att utveckla framtidens matprodukter behövs också här grundforskning inom mikrobiologi, kunskaper om växtforskning och kopplingar till beteendeforskning, för att nämna några exempel. Från start-up världen presenterade verkställande direktör Erno Sundberg diagnostikföretaget Abacus Diagnostica långa väg från universitetsforskning via spin-off, ändringar i affärsstrategi och med puff från coronaepidemin, till tiodubblad omsättning inom ett år. Typiskt för denna typ av naturvetenskapliga innovation inom hälsobranschen har utvecklingen tagit lång tid, över 20 år, tills det slutliga genombrottet skedde.
Forskare inom både den akademiska sektorn och företagsvärlden har gemensamma drivkrafter. Viljan att söka svar på det okända, nyfikenhet och ett kreativt sätt att skapa nya lösningar. Forskarna talar på så vis samma språk och har alla förutsättningar att samarbeta. Ett gott samarbete mellan dessa två världar behöver ständigt uppdateras och förstärkas med aktiva metoder: nätverk, finansiering, stödfunktioner så som plattformer och organisationer, för att inte glömma uttalade långsiktiga strategiska målsättningar med bredd. Med sådana verktyg kan vi öka mängden framgångssagor liksom de som lett till Millenniumpriset för teknologi eller lyckade innovativa affärskoncept.
LENI VON BONSDORFF
Skribenten är preses vid Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland och viceordförande för Teknikakademin TAF som delar ut Millenniumpriset för teknologi. Hon har lång erfarenhet inom läkemedelssektorn både på företag och inom forskning och utveckling.